Över 100 år av service har satt sina spår. I en charmig förvandling har dåtidens lyxsanatorium blivit nutidens hotel & konferensanläggning.

Ljunga Park Hotel & Konferens, Nordeuropas största träbyggnad har anor ända tillbaka till 1882. Då var det luften som ansågs självläkande mot lungsjukdomar som fick folk att vallfärda till kurorten Sävsjö. Själva byggnaden restes under åren 1905-1907 och sedan stod ett toppmodernt behandlingshem mot tuberkulos klart för att tas i bruk. Moderniteter som elektricitet och radio på rummen var en självklarhet.

Byggnaden blev samhällets mittpunkt och hade under sina glansdagar hela 250 anställda och Göteborg stad skötte driften. Men tiderna förändrades man fann botemedel mot tuberkulos och det gamla sanatoriet stod under ett tag helt tomt. 1999 kom glädjebudet nu skulle det bli en hotel- och konferensanläggning! Ljunga Park renoverades om år 2000 till en modern hotell- och konferensanläggning med krog, vinkällare, och toppmodernt kök. Rummen är generösa och helheten är vacker herrgårdsmiljö.

Lyxsanatoriet blev en nutiden hotel & konferensanläggning - men servicen har inte förändrats - och lyxen den är du väl värd!

Läs hela historien....

Det började på 1870 talet

Lungtuberkulos var tidens stora folksjukdom som hade nått Sverige från kontinenten. Några botemedel kände man inte till, men luft, vila och gödning kunde leda till självläkning visste man.

1864 - Järnvägen kommer till Sävsjö

År 1864 kom järnvägen till bygden och stationen placerades där banan korsade den gamla landsvägen från Vetlanda mot Jönköping. Nybyggare strömmade till och samhället Sävsjö växte fram. Det unga lilla tilltalande stationssamhälle med sin präktiga barrskog bara några hundra meter från stationen - det var bara barrluft som gällde - hade verkligen alla förutsättningar för att bli en kurort för lungsjuka. De första kurgästerna kom på eget initiativ för att återvinna hälsa och kraft och fick i stort sett sköta sig själva. Någon form av sjukvårdsinrättning fanns ännu inte och många av kurgästerna logerade i riskojor i skogen. Om det kunde vara nyttigt för lungsjuka kunde man ju fråga sig, men allt gick ut på ”friluftsliv i den herrliga skogen”

1874 bildas ett bolag för att driva sanatorie-verksamhet och 1875 noteras i Jönköpings tidning att ”ett Säfsjö aktibolag bildades med ändamål att organisera vård åt bröstlidande”.

1876 kan man även läsa att ”skogsaktiebolaget i Säfsjö ämnar uppföra en köksbyggnad intill den förut uppförda paviljongen på det att kurgästerna ej behöfva besöka restaurationen å hotellet wid stationen utan kan utan afbrott wistas i skogen hela dagen”. Då byggdes också den första enkla villan och längs med solsidorna gjordes en öppen veranda med plats för många vilstolar – kuren var ju ett lapande i solen och frisk luft i den ozonmättande barrskogsluften. Flera liknande villor följde och grupperade sig i skogen runt den första och villorna gav säkert ett mycket enkelt logi, mest tak över huvudet. Men så mycket mer behövdes kanske inte eftersom anläggningen bara var öppen sommartid.

Sävsjö kurort blev välkänd

Sävsjö kurort blev så välkänt att många inte fick plats i villorna utan istället hyrde rum av privatfamiljer i samhället vilket gav Sävsjöborna välbehövliga extrainkomster. Men rumsuthyrningen gav smitta också, man hade inte så klara begrepp om hur sjukdomen spred sig. Många av samhällsborna, särskilt de yngre drabbades av ”lungsoten”, ofta med dödlig utgång.

På kvällarna samlades man i restaurations-villan och avslutade dagen med en rejäl punchkur och den som ville kunde dricka obegränsat. Det anordnades också baler och andra festligheter och sanatoriet blev ett riktigt nöjescentrum. Samhällsborna fick också delta i festligheterna mot en avgift på en krona. Det framgår inte klart, men förmodligen gällde kronan för hela säsongens samtliga evenemang, för en krona var ju mycket pengar på 1870-80 talet.

1900 - avverkning av skogen är nära

Vid mitten av 1880-talet började antalet kurgäster avta. År 1882 fann en tysk läkare tuberkelbacillen och det gjordes försök med andra behandlingsmetoder. Sanatoriebolaget ombildades men nedgången fortsatte och det ena bolaget följde efter det andra.  Fortfarande kunde kurgäster hyra rum i villorna eller hos privatpersoner. Men restaurationsvillan var stängd och de flesta gästerna hade avtal med Stora hotellet som skickade maten med bud. Anläggningen och vården var föråldrad och hankade sig fram några år. Driften tycks aldrig helt ha legat nere, men 1905 var det nära. Villorna stod nämligen på ofri grund och markägaren sålde området. Den nye markägaren ämnade avverka skogen, men avverkning gick inte så snabbt på den tiden. Ryktet om skogen spred sig däremot snabbt och platsen som var så väl lämpad för sanatorieverksamhet räddades.

Fortsättning hittar du i menyn till vänster...